Tänkte i morse att jag skiter i allt och ligger kvar i sängen hela dagen. Men så ringde terapeuten från Skönsberg och sa att min rullstol hade kommit och frågade när jag kunde hämta den. Panik när jag inte fick nån skjuts till stan. Och hon skulle återkomma vid ett. Då hade jag fortf inte fixat skjuts så hon skulle ringa igen och stämma av. 

Pontus och Erik skulle köra upp Saaben hit men Pontus sa att Erik skulle till mamma i Matfors sen så de hade inte tid att skjutsa mig. När de kom så ringde terapeuten och då sa Erik att det var viktigare att jag fick min rullstol än att han skulle hälsa på mamma. Så det blev lite bråttom om vi skulle hinna till Skönsbeg före 15.....

När vi sen skulle stuva in stolen i bilen så var det verkligen omöjligt då skuffen var tokfull. Men Erik gav sig inte   

Tryckte in den i baksätet med barnstolen, Theo och sig själv. Länge sen jag skrattat så mycket som i dag, Erik Stiernström är underbar. Och det i kombo med min lilleman. 

Ut till Timrå och hämta min bil som Pontus körde till Birsta och Big Boy, där vi käkade alla fyra. När vi gick ut från Big Boy så klev jag snett och det höll på att gå åt h-e......igen. Pontus bråkade på mig och sa att jag måste lära mig att ta det lugnt   Han ville inte att jag skulle köra hem men............ingen kommer ihåg en fegis......Och det var väl ingen höjdare men hem kom jag. 

Sen var det bara att göra sig redo för vinjunta uppe i byn. De hämtade mig och fick lite ångest när jag skulle uppför trappen hos Inger, men gjorde som småbarna och åkte på ändan. Och sen lyfte de upp mig...Piece of a cake   

En himla trevlig kväll och sen när jag kom hem så hade Biggan lastat ur rullstolen ur min bil och ställt den på altanen. 

Man får se det positiva i det negativa. Var rädd om de som ställer upp när det kniper på riktigt !!! 

I måndags kväll agerade jag "barnmorska" när Mias tik valpade. Per telefon dirigerade jag Mia och Mira då en valp fastnat och fortsättningsvis med borttagande av hinnor, klippa navelsträngen, m.m Det  blev fyra valpar som verkade helt friska och sunda. De åt och gick upp i vikt. Men i dag var katastrofen ett faktum..... Två dog inom en halvtimme och den tredje på väg till Veterinärhuset. Den sista fick syrgas och all expertishjälp som kan uppbringas men orkade ändå inte....Diagnosen var herpesbakterier. Inte så vanligt men det händer, och då blir det så här tragiskt. Mamma Tilly söker sina valpar och mår så klart inte bra. Försöker att stötta så gott jag kan nu och bara finnas till. Jag som gråter åt allt får bita ihop och hålla emot tårarna när Mia är ledsen. Jag som sitter och tycker synd om mig själv nu får något annat att lägga energin på......

Ibland så är livet fan inte rättvist..........!!