När jag varit till Korsta så åkte jag och shoppade blommor till vardagsrummet. Sen åkte jag hem och gjorde en laddning kalops så vi har mat på fredag. Vek ihop rumsgardinerna som jag tvättade på fm och plockade lite mer ute. Jimmy messade och frågade om jag kommer i morrn, men jag passar på den. Känns som att jag är alldeles för snorig och hostig än för jobb. I morrn ska jag till kirurgen och se vad de säger om bråcket i magen/ljumsken. Sånt får man när man ensam får lyfta tunga grejer utan assistans. Har ju aldrig varit bortskämd med hjälp av det manliga könet......Kanske jag borde anamma de erbjudanden om hjälp som jag erbjuds??

Har lastat Smulans klättergrej i bilen och ska köra in den till Korsta. Har lovat Jonas att Rory ska få den eftersom hon tyckte så mycket om den. Och annars blir den stående i nåt hörn och är i vägen. 

När ska det sluta att göra sååå ont i hjärtat av saknaden efter dig??