Kommer upp till Hasselbacken och börjar att fixa inne i fiket, när domarna kommer. Mäh....är du här oxå säger huvud-domaren förvånat. Du var ju på Kusten igår kväll. Nu måste jag in och ta en kaffe säger han och de andra får himla kul. Och så får jag berätta varför jag jobbar ideellt i två klubbar. 

Lady mår inte bra och har flera knölar i mage/juver. Så i morgon ska vi till veterinären..........Och så har jag varit och besiktat västras JZD, som jag får låna från och med att jag får körförbud på min volvo. Sen skulle det handlas till fiket på Hasselbacken. Kastat i mig lite soppa nu och ska åka upp och skruva ihop korvmojen och få igång kylskåpen m.m

    Sundin....

Stockvik - Ljunga,  2-1. Och mammas lillhjärta röstades som matchens lirare. Stockviks ordförande kom fram till mig och frågade om sonen spelade i kväll. Japp sa jag, nr 7. Wow !! Det är ju han och den andra mittbacken som håller ihop laget hela matchen var hans kommentar. Då blir mamman stolt   

Benny ringde 17:15 och frågade om jag kunde skriva ut laguppställningen åt honom. Men han var inte hemma än...blev jag förvånad?? Nope. 17:30 ringde han. Och innan jag hade loggat in i Fogis och klickat i alla namn och nummer så var klockan kvart i sex....Samling i Bredsand 18:00... Åkte hemifrån 17:50 och var i Bredsand 18:15. Och då hade jag tankat oxå. Tog rygg på honom i Sörfors och då var det bara å gasa. När vi var halvvägs ringde han och frågade om jag kommit ihåg matchkläderna   

Den jävlas varje år vid första starten men nu ville den inte alls gå som den skulle. Så då ringde jag till mäster mek/  

Han sa hur jag skulle göra och tänka sig....sen gick den som en klocka. Och jag körde tills bränslet tog slut, så nu är jag helt färdig i armarna. Och såg ut som om jag suttit i en slåtterkross   

När man har så mycket i huvudet och glömmer att ringa till mamma på mors dag...och får höra att systrarna kom på besök som de alltid gör..............lite ont i magen igen dårå............Men var så himla lycklig att mina egna skulle komma alla tre och vips så var det för sent att ringa. Det är historia nu men återigen fick jag känna att jag är familjens svarta får.