Snälla Lena, vad var det där i maj tro......??? 

Fattar inte varför allt man skriver missuppfattas. Om jag skriver att jag är glad att jag har utflugna självständiga barn, så menar jag det. Eftersom det inte är så överallt. Nämner ingen speciell men det finns de som fortfarande bor hemma och är utan jobb.... Och att livet inte heller är en räkmacka är ju oxå bara fakta. Trots att man träffat nån man älskar av hela sitt hjärta.....Eller? Nu har jag ändrat så att andemeningen med inlägget blir som jag tänkte iaf.........Och tog bort den stötande bilden på räkmackan. 

Och jag är trött....Rätt nöjd med dagen ändå. Efter jobbet åkte jag till Elgiganten och bokade en gasolgrill. Nöjd med inköp men ångest över utgiften. Men de gamla kolgrillarna jag hade åkte i sopcontainern, och nu hade jag bestämt mig för att satsa på en gasolgrill. 

Sedan åkte jag ut till älsklingen i Timrå. Vi var och åt i Birsta och sen var vi till Sundsbruk och fikade. Fick några timmar extra.....Och ibland får du till det så jag blir alldeles knäsvag   När jag kommer hem så har jag någon som blir alldeles överlycklig att se mig. Får gå och bära min kattprinsessa och hon kurrar som em motor.....

Idag skiner solen, du lämnar ditt hus.
Du stöter på bekanta. De hostar inte, de mår bra. Ni kommer varandra lite för nära för en pratstund. Du skojar och sen åker du hem.
Du ser mig inte, du känner inte mig, ändå tog du med mig. Mitt i din familj väljer jag lugnt mitt bo. Efter några dagar attackerar jag.
Din älskade är utmattad, dennes kropp känns tung.
Inget alarmerande, tror du. Bara en vanlig förkylning.
Jag visade mig genom feber och hosta, men ni insåg inte faran
Inne kollar jag allt. Som en trollkarl tar jag med din älskade på en sväng.
Titta... Din älskade får svårt att andas, får panik och lider.
Du kontaktar akuten.
På sjukhuset är jag kung. De pratar bara om mig där. Alla fruktar mig: sjuksköterskor, läkare, ambulanspersonal... Jag vet. Jag skrämmer dem alla.
Din älskade blir svagare, men tyvärr... inga resurser, inga platser, ingen respirator, inga masker.
Inget stöd, ingen familj... Din älskade ligger ensam i sin sängen.
Det känns som om din älskade är rädd, gråter, fryser, känner sig ensam, det är mörkt.
Din älskade somnar och jag attackerar hårdare.
Allt går i beredskap: hjärtslag, blodtryck, ingen luft, och sedan inget mer.... Jag har bestämt mig för att för den du älskar kommer att somna in nu.
Du kunde inte säga adjö. Precis som alla andra tog jag din älskade i mörkret. Det kommer aldrig att bli en annan gång igen.
Mitt namn är Covid-19, och ikväll med din hjälp kan jag döda någon du älskar.
STANNA HEMMA, UNDVIK FOLKSAMLINGAR, HÅLL AVSTÅND, RESPEKTERA RÅDEN /REGLERNA, GÖR DET FÖR DIN EGEN SKULL, VILL DU INTE DET, GÖR DET FÖR DE DU ÄLSKAR OCH DE DU BRYR DIG OM GÖR DET FÖR VÅR SKULL