I dag när jag tvättade matchkläderna så kom jag att tänka på att det är min Jonas som har sabbat två matchtröjor i det  vita stället. Eller ambulanspersonalen egentligen. Första tröjan var nr 3 ute på Släda. Höll nästan på att köra ihjäl mig när jag hörde vad som hänt och skulle hinna dit i tid. Men det gick bra med pojken och tröjan lyckades jag att sy ihop rätt så snyggt ändå så den går fortfarande att använda. Nästa gång var i fjol och den tröjan (nr 10) gick inte att rädda efter att ambulanssjukvårdarna hade tagit fram saxen. Det blev bara trasor av tröjan och Jonas är inte återställd än efter smällen då axelleden gick av. Och fotboll är ett minne blott för honom. En liten tanke om fotbollens baksida. Undrar hur många gånger jag har suttit på akuten pga fotbollsskador? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av lite olika orsaker. Men allt rullar väl på nästan som vanligt. Lite trött på att stötta och vara snäll, när det ändå inte uppskattas i slutändan........Funderar  också på om jag äntligen ska ta pension eller om jag ska kämpa på ett tag till....

Jamen äntligen!! Mormor har jag ju varit i 26 år....och nu äntligen är det dags att bli farmor                       ...