Väntade...och väntade..på en jättegullig familj från Ö-vik som skulle komma och titta på pluttisarna. Och de hade ju åkt fel så det blev lite tight med fotbollen. Men med ett glatt humör så löser sig det mesta   Det var en tuff helg med mycket känslor. Sina egna kan man styra men inte andras tyvärr....

Fotbollen gick ju inte så bra men all heder åt Hassel som verkligen kämpade hela matchen och inga sura miner trots förlusten. Och jag är ju partisk men nog tyckte jag att Selångerspelarna fick sparka på baksidan av Hasselbenen onödigt mycket utan att domaren blåste    Ont i gallan och tarmarna/magen så jag håller på att få spunk. Jag promenerar och rör mig men det hjälper inte. Diklofenak hjälper inte heller längre.....I morgon kommer Håkan, Barbro och Sven Stiernström och kollar in sina avkommor. Barbro och Sven har nog fött upp golden retriever i minst 50 år, det finns nog inget som Barbro inte kan om rasen....