Ja det blir jul vare sig vi vill eller inte. Jag tyckte att jag låg såå bra till tidsmässigt, ändå är man uppe och stökar än. Och så finns det ju orosmoment som härjar vilt. Mammahjärtat värker fastän barnen närmar sig 40....barn är alltid barn. Och så var det ju det där förtroendet som gör att det inte känns speciellt kul med julen....När nån nära är allvarligt sjuk och inte vill att det ska komma ut. Det känns som om hjärtat ska spricka, vill bara skrika på hjälp. Men ett förtroende är ett förtroende, bara å bita ihop och vara tyst som muren............tomten kommer ju ändå och jag tror att vi får en jättego tomte i år ;)