Varit ute och matat fåglarna, grusat ner till lagårn och hämtat in ved, klippt klorna på Lady, bytt torkarblad och några glödlampor på Volvon. Och nu börjar det att bli dags att åka till Västmarken med Lady. 

Det är det som kan bli lite lätt spännande eftersom det började regna precis när jag var klar med bilen. Västmarksvägen lär ju vara som en rodelbana kan jag tänka mig om inte Bergman hunnit sanda och den sista nerförsbacken är rena skräckscenariot då. Man får smyga försiktigt på vägkanten och hoppas att det biter. Men ingen kommer ihåg en fegis så det ä ba å åk de.....

Och sen blir det mys med älsklingen        

Några år emellan...Typ 5 och 6, 14 och 15, och tror att den sista 22 och 23. Den längsta av dem är yngst    

Speciellt när det knyter sig och man behöver prata.  Det bästa som finns är när man ventilerar grejer och kompisen frågar om hon ska vara ärlig och säga vad hon tycker eller försköna sanningen. Och man svarar snabbt - säg sanningen. Äkta vänner vågar säga sanningen även om den svider till. Har insett det senaste året att det finns oerhört många falska "vänner"................

Stänger av ljudet på mobilen på helgmorgnarna, men i morse vibrerade den som fan. Och när jag kollade så var det Lena som undrade om vi var utan ström. Det var vi inte.....just då. Men strax efter blev det himla tyst. Tur att jag hade hunnit fixa fikat innan. Men nu har vi ström igen. Det verkar vara problem med ställverket i Sörfors.