Ibland behövs det inte mycket för att allt raseras. Och då måste man svälja stoltheten och be om hjälp. Men är glad också eftersom jag räddade livet på grannens katt när räven tog honom i natt. Jösses vad Tarzan skrek. Jag trodde först att det var på tv:n men sänkte ljudet. Rusade ut på balkongen och vrålade som en björnhona när jag såg att räven bar katten i käften. Den blev så rädd så att den släppte greppet direkt. Och före det fick Jonas hoppa ut genom fönstret och rädda Smulan. Hon var så rädd så att hon hade skitit på sig....jävla räv ?