Fy sjutton vad snabbt veckorna går. I går var jag till vårdcentralen på fm och sen åkte jag och parade Smilla. Eftersom den förra kullen blev jämn och fin med trevliga valpar och framför allt med underbart temperament så har jag använt samma hane som förra kullen. Nu har ju även han meriterat sig med Ck på utställning så det finns ju inte nåt att klaga på direkt. Han har ju vuxit till sig nu och blivit en stilig herre. Parningen blev perfekt men vi kör en gång till i morgon för säkerhets skull. Sen blir det en lång väntan. Jag kollar aldrig med ultraljud utan låter naturen ha sin gång. Ett ultraljud är inte 100 % säkert heller. Det ska vara lite spännande att vänta också. Nu måste jag uppdatera min hemsida för det har jag varit dålig på hittils. Men den stolta farfadern får hjälpa mig lite.  

I går skjutsade jag sonen till fotbollsträningen som började kl 22:00 och skulle ha slutat 23:00. Men de körde över så vi var inte hemma förrän 00:30 ca. På väg hem så ringde en kompis som har haft fruktansvärt tufft en längre tid till och ifrån med en kulmen igår. Ibland kan man inte trösta utan bara finnas till och det räcker ändå inte..........Man vill hjälpa men det går tyvärr inte. Mina tankar finns hos dem nästan hela tiden nu......